10 teser om säkerhet och framtidsmöjligheter inom europeisk vägfrakt 2026

1. Cybersäkerhet inom godsfrakt på väg: Den underskattade risken blir en branschövergripande prioritet

Digitaliseringen har också lett till ökade cyberrisker inom vägtransportsektorn. Under 2025 växte särskilt brott som nätfiske och identitetsbedrägerier med så kallade falska åkerier markant inom branschen, med allt från utpressning till datastöld och kapade transporter som följd. Denna trend förväntas fortsätta under 2026, särskilt som AI gör metoderna mer sofistikerade och svårare att upptäcka. Kommunikation med nya, okända affärspartners via e-post är en av de största riskfaktorerna. Därför uppmuntrar TIMOCOM användare att alltid använda säker kommunikation via TIMOCOM Messenger istället för e-post, vilket minskar risken för nätfiske och manipulation.

På TIMOCOM Marketplace bidrar flera inbyggda säkerhetsfunktioner till att göra samarbeten tryggare. Det inkluderar starka kontoskyddsåtgärder som unika lösenord, tvåfaktorsautentisering (2FA), och strikta verifieringsprocesser för nya användare. Dessutom kan du bedöma potentiella partners, ge omdömen och använda live-tracking, vilket ökar transparensen och hjälper dig att fatta säkrare beslut. Användningen av stängda fraktbörser gör det möjligt att dela uppdrag exklusivt inom ett utvalt nätverk av pålitliga partners – perfekt för långsiktiga samarbeten där säkerhet är extra viktigt.

Vill du arbeta säkrare? 

Läs mer om TIMOCOMs säkerhetslösningar

2. Brist på förare och specialister: Artificiell intelligens ger stöd

Förutom säkerheten förblir personalfrågan en av de största utmaningarna. I hela Europa råder en dramatisk brist på kvalificerade lastbilschaufförer och trafikledare. IRU rapporterar cirka 3,6 miljoner obemannade chaufförspositioner världen över, varav över 420 000 i Europa. Den genomsnittliga åldern på cirka 44,5 år och endast cirka 6,5 % under 25 år kommer att förvärra problemet. TIMOCOM fraktbörs registrerade 2024 en minskning med cirka 12 % i lastutrymmesutbudet, och fram till och med oktober 2025 var det ytterligare 4,5 % färre lastbilar tillgängliga – ett tydligt bevis på minskande transportkapacitet. Nya tekniska möjligheter som AI-agenter och röstrobotar kommer att ta en större plats inom logistiken och vägtransporten 2026 och användas bland annat för automatiserad förhandling av fraktbud och transportpriser. AI kommer att stödja personalen och därmed kompensera för bristande resurser, men kommer ännu inte att ta över förarhytten.

3. Vid autonom körning går USA i förväg, medan Europa fastnar i den slutna fabriksomgivningen

År 2026 kommer autonom körning i USA att ta fart påtagligt – särskilt på definierade, återkommande rutter mellan distributionscenter eller produktionsanläggningar. Klara regulatoriska ramar, öppna testkorridorer och en hög automatiseringsgrad i logistik infrastrukturen påskyndar där den praktiska användningen. I Europa däremot förblir autonom körning till stor del begränsad till företagsägda områden och icke-offentliga vägar. Strängare godkännandeprocesser, fragmenterade rättsområden och höga säkerhetskrav bromsar utvecklingen. Eftersom miljön är så svår har det ledande start-up-företaget för autonom körning i Europa nyligen dragit sig tillbaka från logistiksektorn och vänt sig till försvarsindustrin. Här verkar det finnas tillräckliga ekonomiska resurser för fortsatt utveckling. En marknadsklar civil lastbil som kör autonomt på offentliga vägar i Europa kommer vi sannolikt inte att få se under de kommande åren.

4. Kapacitetsbrist bromsar uppgången: En ond cirkel av ineffektivitet

Kapacitetsbristen inom vägfrakt beror på strukturell oflexibilitet. Stela tidsfönster, förbud mot samlastning och rigida rampprocesser hindrar en effektiv utnyttjning av befintliga flottor. Dessa strukturer härstammar från köparmarknaden för decennier sedan och hämmar idag effektivitet och tillväxt. Mer flexibilitet i planering och hantering skulle kunna frigöra fler kapaciteter, optimera turer och avlasta vägarna. Utan anpassning hotar en ond cirkel vid ekonomisk uppgång: När efterfrågan ökar kommer fler lastbilar ut på vägarna, vilket leder till mer trafik, köer och längre körtider – och återigen kräver ytterligare kapaciteter. Effektivitet skapas genom bättre organisation – inte genom fler fordon. Därför bör även handels- och industriföretag ompröva flexibiliteten i tidsfönster och regler som förbud mot samlastning. Detta försvårar turplaneringen och hindrar en effektiv utnyttjning av den befintliga fordonsparken, vilket är en förutsättning för transportföretagens överlevnad. Denna onda cirkel verkar för närvarande vara stoppad på grund av ekonomisk stagnation. År 2026 kommer den återigen att påverka leveranskedjorna mer påtagligt.

5. Konkurser på grund av höga kostnader: Små åkerier särskilt utsatta

Under högt kostnadstryck tvingades många små transportföretag att lägga ner 2025. Transport- och logistikbranschen är enligt Creditreform Rating särskilt hårt drabbad av kreditförluster. Även 2026 kommer marknadsrensningen inom den europeiska transportbranschen att fortsätta, om än med mindre dynamik än 2025. Konkurserna inom vägtransporten drivs fortsatt av höga personalkostnader, energi- och driftkostnader. Särskilt drabbade är små och medelstora åkerier med begränsat kapital och ett begränsat nätverk. Många kan inte kompensera ökade fasta kostnader trots stabila transportpriser, eftersom större speditörer i allt högre grad tar över direktuppdrag och spotmarknadsandelar. Dessutom tillkommer skärpta ESG- och compliance-krav som orsakar ytterligare byråkrati och kostnader. Följden: ytterligare marknadskonsolidering, minskade transportkapaciteter och stigande fraktrater – en strukturell flaskhals som försvagar den europeiska logistiks konkurrenskraft.

6. Stigande transportpriser: Maktbalansen förändras drastiskt

Bristen på personal leder oundvikligen till flaskhalsar, en högre efterfrågan på de kvarvarande kapaciteterna och därmed högre kostnader. TIMOCOM rapporterade hösten 2025 en ökning av spotmarknadspriserna med cirka 8 % jämfört med föregående år. Energipriserna samt CO₂-avgifter utövar ytterligare press på tarifferna, som ett komplement till säsongstoppar inom transporten. Klyftan mellan uppdragsgivarnas priser och uppdragstagarnas motbud är inte längre lika stor. Spotmarknadspriserna, för vilka transportköparna hittar en transporttjänsteleverantör, kan uppskattas väl. Övergången från köpar- till säljarmarknad är redan genomförd, men konkurrensen bland tjänsteleverantörerna om de mest lukrativa ordrarna kommer att fortsätta och leda till prisfluktuationer. Sammantaget förväntas priserna dock ligga kvar på nuvarande nivå.

7. Energipriser och avtalsäkerhet: Volatila förutsättningar kvarstår

Trots många osäkerheter förblev diesel- och energipriserna 2025 relativt stabila och något under föregående års genomsnitt. En tillfällig prisökning i juni på grund av geopolitiska konflikter visade dock på den fortsatta volatiliteten. Den efterföljande nedgången gav kortsiktig lättnad, men ekonomiska och politiska kriser kan snabbt driva upp priserna igen. Mot denna bakgrund kommer prisvariabler, diesel-floater och flexibla kontraktsmodeller även 2026 att vara centrala verktyg för riskminimering. Samtidigt ökar det höjda CO₂-priset samt el- och gaspriserna pressen på marginalerna, särskilt för speditörer med långsiktiga ramavtal. 2026 blir kontraktssäkerhet en konkurrensfaktor – företag som inte flexibiliserar sina kontraktsmodeller riskerar marginal- och konkurrensförluster.

8. Elektrifiering inom vägfrakt ökar i takt, vätgas minskar i betydelse, HVO förblir en bryggteknologi

2026 markerar övergången från pilotfasen till en successiv integration av alternativa drivsystem. Vägfrakten kommer att röra sig tydligt mot batterielektriska drivlinor. Även under det kommande året kommer el-lastbilar över 12 ton fortfarande att användas i regional distribution samt på planerade rundresor. Inom den klassiska nationella såväl som internationella vägfrakten – så kallade tramptransporter – kommer dessa fordon på grund av bristande infrastruktur ännu inte att användas. Vätgas förlorar i relevans som alternativ drivteknologi – framför allt på grund av bristande tankinfrastruktur, höga kostnader och lägre energieffektivitet.

Parallellt satsar många transportföretag på paraffinbaserade ersättningsbränslen som HVO100 för att snabbt nå CO₂-reduktionsmål. Användningen av syntetiska e-bränslen förblir däremot en nischlösning för tillfället, eftersom produktionskapacitet och tillgänglighet i Europa fortfarande är låg.

9. Järnvägstrafiken stagnerar och kombinerad trafik är tillbaka i början

Överföringen av trafik till järnväg stagnerar i hela Europa. Vägfrakten förblir därmed dominerande även 2026. Enligt en undersökning från det federala kontoret för logistik och mobilitet (BALM) angav många företag att dåligt koordinerade byggarbetsplatser, kapacitetsbrist i järnvägsnätet och otillräcklig terminalinfrastruktur är huvudorsakerna till att kombitrafiken inte växer vidare. Ett problem är också att lastningsprocesserna för icke-kranbara trailers varierar kraftigt eller saknas helt. Dessutom finns flaskhalsar i terminalerna och begränsade korridorkapaciteter som förhindrar tydliga tillväxtimpulser. EU-kommissionen har dessutom dragit tillbaka direktivet för kombinerad trafik efter nästan två års förhandlingar. Man står alltså nästan vid början igen. Det är att förvänta att järnvägstrafiken kommer att fortsätta lida och minska under 2026.

10. Minskning av byråkrati inte i sikte: KI-agenter kommer att avlasta disponenter

Många transportföretag spenderar mer tid på dokumentation, beviskrav, CO₂-rapportering och tillstånd än på själva tjänsten. Medieavbrott, dubbel datainmatning, saknade standarder och oklara ansvarsområden försvårar vardagen ytterligare. Byråkratin växer, men processer, system och resurser växer inte i samma takt. Att anta att trots lovvärda initiativ för att minska byråkratin kommer någon krav att försvinna år 2026 vore naivt. Därför måste framför allt transportföreningar arbeta för att långsiktigt skapa centrala, tillgängliga ingångar till datakällor i hela Europa. Fram till dess kommer utmaningen främst att bestå i att utveckla intelligenta lösningar som KI-agenter som kan samla in, utvärdera och dokumentera nödvändig data från många olika källor.

Slutsats: Säkerhet och nätverkande som grund för framgång

Den europeiska vägtransportsektorn genomgår en dynamisk omvandling: Förutom den ständiga förarbristen oroar stigande priser och konkurser branschen. Men framför allt kräver digitaliseringens utmaningar, såsom den ökande cyberbrottsligheten, nya standarder för verksamheten.

Här kommer oberoende, digitala plattformar inom vägfrakt att spela en allt viktigare roll. Framför allt för de flesta små och medelstora företag är egna tekniska lösningar förknippade med höga kostnader och personalinsats.

Etablerade och oberoende plattformar är mer än bara marknadsplatser: de söker upphandling säkerhetsmekanismer, såsom strikta autentiseringsprocedurer, kontinuerlig övervakning och krypterad kommunikation och fungerar som ett säkerhetsnätverk i en komplex digital värld.

Vaksamhet och kritiska granskningar av nya tjänsteleverantörer bör ändå upprätthållas. Man kan minimera risker, men att helt utesluta dem är knappast möjligt i den volatila och snabbt föränderliga digitala världen. Den som använder moderna verktyg och ser IT-säkerhet som en strategisk uppgift ställer idag in kursen för hållbar framgång.