TIMOCOM Logo

JavaScript är inte aktiverad för denna webbläsare.

Alla funktioner från sidan kommer inte att fungera fullt ut. För att optimera användandet och komforten, vänligen aktivera JavaScript i dina Internet-inställningar.

En aktuell fråga: Så fungerar pallbytet i Europa

Underlag för och svårigheter med pallbytet i Europa

TIMOCOM Pressmeddelanden – Aktuell information

Så fungerar pallbytet i Europa

Erkrath, Tyskland, 11.11.2016 – Europapallar är mycket populära just nu. Dock främst i omarbetad form som inredningsdetaljer som bord, bänkar eller hyllor i "industristil". I transportvärlden däremot, där träpallen har sin ursprungliga användning, är de omtvistade. Men varför har pallen en sådan dålig image?

Enligt en aktuell studie med transportförpackningar för återanvändning utförd av EKUPAC GmbH har användningen av lastpallar inom den europeiska varutransportbranschen ökat från 280 miljoner till hela 550 miljoner och därmed blivit oumbärlig. Tyskland ligger i topp i Europa med en omsättning på ca 100 miljoner träpallar per år.

Svårigheten med pallen ligger i att den ska återanvändas, vilket innebär ett byte av levererade varor på pallar mot tomma pallar. Men en europapall är inte detsamma som en europapall. Bakom den förment enkla pallbytesprincipen finns det även ett antal utmaningar för alla delaktiga parter: för transportföretaget som uppdragstagare, för föraren som utför uppdraget och för mottagaren som tar emot varan. 

Tom pall mot fullastad pall mot tom pall mot...

Pallbytesprincipen är lätt att förklara. Varor som produceras måste även transporteras. För säker transport i lastbil packas, surras och överförs varorna oftast på en så kallad europapall – i enlighet med normen UIC 435/2. I ett sådant fall ska t.ex. en tom lastbil med tomma pallar köra till ett lastningsställe och byta de tomma träpallarna mot en vara som redan packats på pallar. I nästa steg kör föraren med den fullastade lastbilen till avtalad lossningsplats och levererar varorna. I normala fall skulle han här få samma antal tomma pallar i utbyte.

 

På så sätt skulle ett väl fungerande pallkretslopp med ett kontinuerligt träpallsbyte skapas. Men på grund av ökade krav, ett allt högre tidstryck och ökat antal gränssnitt i logistikprocessen så har även bytesprocessen blivit avservärt mer komplex.

 

Svårigheter med bytesprocessen

Bytesförfarandet, som omfattar en subjektiv kvalitetbedömning, manuell mängdberäkning och bokföring av träpallarna, skrivs ned i ett formulär som kallas "Pallsedel". Här finns många stötestenar. Det troligtvis vanligaste problemet hänger samman med kravet att lastbilsföraren ska ta med sig 33 pallar för byte. Samtidigt måste nämligen lastbilen kunna erbjuda full kapacitet om ingen palleterad vara ska transporteras. Särskilt när det gäller internationell trafik måste man räkna med skiftande förhållanden. Om föraren inte tar med sig några tomma pallar för byte, eftersom hen t.ex. inte fick några tomma pallar på den senaste lossningsplatsen, får han en "pallskuld" vid följande lastställe och måste eventuellt komma tillbaka med tomma pallar vid ett senare tillfälle.

 

Även omvänt blir det svårigheter när mottagaren på lastkajen förvisso tar emot lasten, men antingen inte ger föraren någon pall alls i retur, ett ofullständigt antal pallar, trasiga pallar eller pallar av sämre kvalitet och värde. Missförhållandena måste dokumenteras och redas ut i efterhand. Även när antalet och kvaliteten på de returnerade pallarna stämmer så är ofta tiden vid lastkajen så knapp att mottagaren helt enkelt bara lastar in de tomma pallarna i lastbilen. I ett sådant fall innebär det för föraren att hen måste bära in de tomma pallarna i den avsedda förvaringslådan. När det är 33 pallar à 23 kg egenvikt är det liksom 760 kg... Det blir även ett byråkratiskt "fram och tillbaka" som kostar tid, pengar och nerver. Marcel Frings, Company Spokesman på TimoCom, bekräftar denna erfarenhet när det gäller transportplattformens användare: "Några av våra kunder skriver redan när de lägger in sina erbjudanden i transportplattformen in anmärkningen "no change / inget byte" för att redan på förhand informera den potentiella affärspartnern om att det inte krävs något byte. Sådana transporter kräver nämligen mindre arbete och är mer populära."

 

Pall 4.0: Pallbyte med app

Sammanfattningsvis är det manuella pallbytet just i tider av automatisering och digitaliserig en klumpig process som måste ses över. Denna utmaning har Fraunhofer IML (Fraunhofer-Institut für Materialfluss und Logistik) tagit sig an tillsammans med GPAL (Gütegemeinschaft Paletten e.V. ). Appen "PalletCheck Express" som man utvecklat tillsammans ska förenkla och optimera pallbytet avsevärt. "Användaren tar helt enkelt ett foto av en pallstapel, appen räknar pallarna och skickar automatiskt bytesdokumentet per e-post. I detta anges, utöver det exakta antalet pallar, ort och tid för motsvarande bytesförfarande. På så sätt dokumenteras bytet snabbt, enkelt, tillförlitligt och digitalt", förklarar Dipl. -Inform. Martin Fiedler, teamledare för AutoID-teknologier på Fraunhofer IML. Genom den exakta dokumentationen ska tid och pengar kunna sparas.

 

Appen finns än så länge på tyska och fungerar på alla Android- eller Apple-telefoner. Men tills en mobil lösning införts och etablerats i branschen kommer pallbytet att fortsätta att vara förknippat med mycket arbete och eventuella störningar och problem. Därför bör uppdragsgivare och uppdragstagare informera sig ordentligt och redan i förväg reda ut om och hur ett byte ska ske.

Presskontakt

Communications

TIMOCOM GmbH

Timocom Platz 1

DE-40699 Erkrath

+49 211 88 26 59 24

Transportlexikon – svar och information omkring temat: „transport“

Jag godkänner att cookies från den här sidan används till analys, personifierat innehåll och reklam.